Syftet med trygghetsanalysen är att kartlägga problembilden i det aktuella området, med ett särskilt fokus på den fysiska miljöns betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet. Trygghetsanalysen syftar också till att ta fram förslag på åtgärder och prioriteringar för att minska brottsligheten och öka tryggheten i det aktuella området.
En trygghetsanalys omfattar följande moment:
- Genomgång av anmälningsstatistik
- Genomförande av nyckelpersonsintervjuer
- Genomförande av flödesanalyser
- Genomförande av trygghetsbesiktning
Trygghetsanalysen utgår från den definition och operationalisering av begreppet trygghet som Stiftelsen Tryggare Sverige har tagit fram. Med säkerhet menas den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar, medan trygghet handlar om individens upplevelse av sin egen säkerhet.
På en generell nivå påverkas tryggheten av fyra faktorer. Dessa är individens känsla av kontroll, tilliten till samhället och andra människor, anhörigas och andras säkerhet samt individens tro på sin egen förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas.
Stiftelsen Tryggare Sveriges modell visar nio aspekter i den fysiska miljön som påverkar förutsättningarna för att en plats ska vara trygg. Genom att mäta hur väl området lever upp till de olika aspekterna kan en lägesbild av situationen och utmaningarna tas fram, och rätt åtgärder identifieras och sättas in.
Varje aspekt är nedbrytbar till olika faktorer som poängsätts under besiktningen. Skalan är från 0 (alarmerande problem) – 20 (bra nivå). Analysen visar således både vad som behöver åtgärdas och vad som fungerar bra på platsen.
Röd nivå – Problem som måste åtgärdas
Gul nivå – Viss problematik som bör bevakas
Grön nivå – Godkänd/bra situation
Nedan är en översiktlig beskrivning av aspekterna i trygghetsmodellen.
Gestaltning
En plats utseende utgör grunden till våra känslor och vår trygghet. Det fysiska rummets gestaltning skapar förutsättningar för alla trygghetsaspekter samtidigt som den kompletterar den funktion olika trygghetsåtgärder ska utöva. Genom exempelvis grönska, konst, färgsättning, goda materialval, placering av objekt, mänsklig skala, alternativa vägar, möjligheten att stå och sitta komfortabelt samt ett visst rumsligt skydd (ex. placering av bänkar med skydd för ryggen) skapas en miljö som känns omhändertagen, kontrollerad och som skapar förutsättningar för att skydda individens integritet.
Mix av funktioner
En mix av funktioner har ut trygghetssynpunkt som mål att främja en lämplig mångfald av ändamål och bruk samt en passande överlappning av användning- och öppettider för att främja trygghet och social kontroll under en så stor del av dygnet, veckan och året som möjligt.
Mix av människor
En av grundförutsättningarna för trygghet är att det offentliga rummet i så stor utsträckning som möjligt är befolkat av människor. Detta skapar möjlighet för informell social kontroll av det fysiska rummet. En mix av människor med olika kön, ålder och bakgrund motverkar dessutom att en viss grupp tar över och dominerar offentliga platser.
Tydlighet
Frågor om territorier och ägandeskap har länge spelat en stor roll för tryggheten. Det behöver därmed vara enkelt att urskilja vad som exempelvis är privat och offentligt i ett område. Tydlighet i stadsrummet handlar också om att det ska vara lätt att urskilja vem som ansvarar för vad i ett område. Skyltning kan bidra till det men är sekundärt i förhållande till de signaler som utformningen av rummet sänder. Rummet i sig ska skapa en förutsägbar situation som gör att människor vet hur de kan och får använda olika platser, utan att det behöver förklaras.
Social kontroll
Social kontroll kan vara både formell och informell. Den första utförs av människor som inom ramen för sin yrkesroll har i uppdrag att på ett eller annat sätt aktivt kontrollera miljön. Den andra utövas främst av de som bor i området, men även av förbipasserande. Även när en person inte avser att utföra någon kontroll kan denne bidra med det i och med sin närvaro. Social kontroll gäller både närvaro av synliga människor och överblickbarheten i rummet. Det handlar både om att kunna se och om att känna sig sedd.
Belysning
Genom att säkerställa att ett område har en ”god” belysning skapas förutsättningar för social kontroll under mörka timmar. Social kontroll skapar också förutsättningar för individen att ha en bra överskådlighet i sitt närområde och därigenom uppleva en ökad trygghet.
Skalskydd
Med skalskydd menas vanligtvis en typ av inbrottsskydd i form av fysiskt skydd av lokaler och rum. Bra skalskydd handlar då mest om tillräckligt inbrottsskyddade väggar, dörrar, fönster och lås. Det är viktigt att skalskyddet är väl integrerat i byggnaden och den omgivande miljön, men inte syns. Ett skalskydd som är överdrivet eller inte anpassat och integrerat skickar signaler till de som vistas i området att området är ”farligt” eller brottsutsatt.
Förvaltning
Trygghet och oro att utsättas för brott hänger nära ihop med hur ett område förvaltas och sköts. Det vill säga vilken omsorg och lyhördhet som finns, både för människorna i området och för skötsel av byggnader och offentliga rum. Att det är rent och snyggt visar att platsen är under kontroll.
Information
Tillgången till information påverkar tryggheten. Skyltar och annan information kan exempelvis upplysa om tillgänglig ansvarig personal, kontakttider och öppettider. Det handlar också om såväl realtidsinformation vid olika funktioner som mer statisk information. Den information som förmedlas bör handla om bland annat platsspecifik information om vad som händer i området, hur individen anmäler skadegörelse eller anmäler otrygga situationer, information till de som drabbas av brott och ordningsstörningar samt information om trygghetsskapande insatser i området.